16 mars 2007

Parkettgolvsgråt


Parkettgolvsgråt: När man går omkring, på sina stora parkettgolv, och gråter utan att inse hur bra man egentligen har det.

10 kommentarer:

Carl Fredrik Holtermann sa...

De som går omkring och gråter på parkettgolv gråter nog ofta över just det faktum att de gråter fast de har det så bra...

g sa...

Men ibland vill åtminstone jag gråta för att jag vet att jag har det så bra.

Livet är ju inte alls rättvist och vissa har massa tyngder att bära på, då kanske "parkettgolvsgråt" behövs? *fantastiskt ord*

Sen är det ju det här med sanningar och känslor och tolknigsföreträde. Svårt att vara objektiv.

nina sa...

åh vad jag tycker om den här bilden. den påminner om spöket laban på något vis. måste bara kommentera, för nu verkar det som om jag kan det igen. det har varit nåt fel på word verification för mig.. men nu! hej!

Anonym sa...

Det är väl ett underligt beteende, men så är det nog... Att just gråta för att man behöver gråta över ingenting. Det blir ju sju resor värre, när man tänker på att man har det bra och inte behöver känna sig ledsen, men ibland infinner väl sig någon form av "tomhet" som måste ut?!

gina sa...

Mannen på bilden ser väldigt ensam ut, det kanske är därför just han gråter? Att han egentligen inte har det bra alls fast vi andra kan tycka att han borde vara nöjd med livet (med all den framgång han haft)?
Dvs. det är omöjligt att veta vem som "har anledning" att gråta.

Men allting är ju relativt så om man jämför sig med de som har det värst borde man ju aldrig gråta, men så funkar det ju inte riktigt.

JLT sa...

Näe jag håller nog inte riktigt med...min sorg/smärta blir ju inte mindre/gör mindre ont bara för att någon annan har det värre eller...? Sen skall man väl inte sitta och ojja sig över hål i parketten tillsammans med en svältande 10 barnsmamma som är hemlös och HIV smittad om du förstår hur jag tänker. Men om man har hål i parketten så är ju det ett problem för den människan som kan vara nog så stort i deras värld.

Lemuren sa...

Alla har rätt att gråta, rik som fattig. Men förresten cfh, hur börjar de gråta första gången då :)?

Vi människor går nog runt och samlar på oss små små tårdroppar hela tiden och till slut så har många tårdroppar små blivit till ett stort blå gråt som måste ut. Då kan vad som helst trigga upp en oegentlighet till något större och vi börjar gråta.

Korpa sa...

Det spelar ingen roll hur bra eller dåligt man har det, man gråter ändå. Det är vad jag anser åtminstone. Materialistisk rikedom är inte allt och alla vet att lycka inte kan köpas för pengar.

maria sa...

Har man parkett glömmer man lätt bort att uppskatta den. Tyvärr.

sexrumifil sa...

åfan
är det parkett det kallas, ser så himla trist ut, livet blir inte gladare nu, lika bra att lägga ut betongplattor